Vanliga åkommor

När ska du vända dig till en naprapat?

Naprapati är en bred behandlingsform som kan hjälpa människor med varierande besvär. Bland våra patienter finns såväl yngre som äldre och allt från elitidrottare till mindre fysiskt aktiva människor med akuta, subakuta och kroniska besvär. Här följer några få exempel på vad naprapater åtgärdar (om du har besvär som inte finns med här hör du bara av dig till din naprapat eller till vårt kansli så informerar vi om vilken hjälp du kan få).

Nacke/Skuldror ¦ Spänningshuvudvärk ¦ Migrän ¦ Axlar ¦ Musarm ¦ Tennisarmbåge ¦ Ländrygg ¦ Ryggskott ¦ Ischias ¦ Knä ¦ Hälsena

 

Nack- och skulderbesvär

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår pga för lite träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror vanligen på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning (kan vara både fysisk och psykosocial). Det kan innebära att en obalans uppstår mellan skuldra och bröstmuskulatur vilket leder till trötta och svaga muskler i skuldran. Ofta uppstår så kallade triggerpunkter som kan ge lokala smärtor men även pirrningar och domningar oftast i den arm som du använder mest.

Så blir du av med det! Förutom manuell behandling hos naprapat krävs ofta att patienten själv förändrar sin arbetsmiljö och sitt sätt att arbeta. Kortare arbetspass med större variation är åtgärder som kan minska risken för att besvären återkommer. Träning och stretching i kombination är ofta effektivt för att balansera upp musklerna. Ergonomiska förändringar är av stor vikt eftersom du då ändrar den största negativa exponeringen för kroppen.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk uppträder oftast i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud.

Så blir du av med det! Spänningshuvudvärk är vanligtvis tacksamt att behandla. Det är mycket viktigt att finna grundorsaken till varför besvären har uppstått och därför gör naprapaten en noggrann undersökning innan behandlingen inleds. Behandlingen utförs i bröstrygg och nacke, både i leder och muskler samt ofta i ansiktets muskulatur, genom olika manuella tekniker. Du får också tips på hur du kan förhindra uppkomsten till fortsatta besvär. Det kan vara förändringar i sömnvanor, kost, träning och ergonomi på arbetsplatsen.

Migrän

Migrän innebär återkommande anfall av huvudvärk som bland annat kan utlösas av vissa födoämnen och spänningstillstånd i nackens muskulatur. Det är oklart varför migrän uppstår, men det är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet kring hjärnan som pågår under migränattacken.

Anfallen kan komma både med eller utan förkänning. Tecken på att ett anfall är på gång kan vara synfenomen eller påverkan på känseln, aurafasen. Huvudvärken sitter oftast på ena sidan, spränger eller dunkar och gör så ont att man blir illamående, kräks och mer ljud- och ljuskänslig. Detta medför initialt huvudvärk av spänningstyp som sedan övergår i ett migränanfall. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan du ha nytta av att föra en s k huvudvärksdagbok, som finns att få på vårdcentraler. Ta med den till din naprapat så kan ni tillsammans ta fram sambanden som ger upphov till din huvudvärk. Behandlingen är densamma som för nackspärr.

Vad kan man göra åt det? Manuell behandling kan avhjälpa och förebygga att huvudvärken utlöses. Detta innebär att många – men inte alla – patienter behandlas både i förebyggande syfte och i början av ett migränanfall.

Axelbesvär

Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket leder till att smärta och stelhet uppstår.

Så blir du av med det! Det är viktigt att finna en så avslappnad och naturlig arbetsställning som möjligt. Blir du fort trött i musklerna sitter du förmodligen fel. En annan orsak kan vara att samspelet mellan muskler och leder, på grund av långvarigt ensidigt arbete, ej fungerar tillfredsställande. En naprapat hjälper dig att finna och åtgärda grundorsaken.

Musarm

Musarm kan beskrivas som smärta eller stelhet i nacke, axlar, armar eller händer, och orsakas av långvarigt arbete vid dator. Någon fullständig medicinsk definition av tillståndet finns dock inte. Bristande ergonomi medför att muskler i skuldra, nacke, axel och arm arbetar för statiskt. Detta innebär att du under lång tid belastar musklerna ned en lågintensiv, negativ belastning. Resultatet blir sänkt cirkulation och därmed ökad retbarhet i muskler och leder. Symtom kan vara dålig känsel, koordinationssvårigheter, pirrningar i händer och armar, svårigheter att öppna och knyta handen, ömma muskler och händer.

Så blir du av med det! Smärta är en varningssignal och ska inte nonchaleras. När besvären uppstått kan en naprapat hjälpa dig genom att behandla engagerade muskler. Naprapaten ger dig även råd träning och utformning av din arbetsplats.Ett nyckelbegrepp vid arbetsrelaterade besvär är variation. Kom ihåg att den största hjälpen är att förändra den negativa exponeringen och minska statiskt arbete. Regelbundna pauser med rörelse och övningar har ofta mycket bra effekt. Försök variera dina arbetsuppgifter och planera din arbetsplats så att naturliga rörelser med skiftande arbetsmoment ingår. Försök också – om möjligt – variera mellan stående och sittande arbetsposition.

Tennisarmbåge

Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå av upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. En annan vanlig orsak är att skuldrans muskler ger en smärta som strålar ut mot armbågen.

Så blir du av med det! För att undvika att kroniska besvär uppstår är det viktigt med tidigt insatt behandling. Vid undersökningen finner man ofta att även skuldrans och bröstryggens muskler är påverkade och det är i dessa fall viktigt att behandla samtliga områden som kan påverka funktionen i underarmens muskler. Som ett led i behandlingen kan det ibland även krävas specifik träning av underarmens muskulatur och skuldra och en naprapat kan hjälpa dig med träningsövningar. Tillståndet kan med fördel även behandlas med s k Stötvågsbehandling.

Ländryggsbesvär

Smärta och stelhet i ryggens nedre del har ofta samband med långvarig ensidig belastning och felaktig arbetsställning. Lokala muskelspänningar uppstår, ryggradens rörlighet påverkas och det blir allt svårare att hitta en bekväm arbetsställning. Ryggen blir fort trött och en ond cirkel uppstår. Ofta är orsaken sänkt ledfunktion i ryggens leder som ökar aktiviteten i ryggens muskler som då värker.

Naprapaten utreder alltid om det finns några bakomliggande orsaker till din ländryggssmärta och om du ska vidareremitteras till annan vårdgivare för kompletterande undersökning.

Så blir du av med det! En naprapat hjälper dig att hitta grundorsaken till problemet. Behandlingen syftar till att minska smärtan och att återställa ryggens normala förmåga till rörlighet. Ofta får du även råd om träning, stretchövningar och om hur du ska förändra din arbetsmiljö.

Ryggskott

Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever man svårighet att gå rakt och att ställa sig upp från sittande/liggande. Man kan även uppleva symtom som ischias eller lätta utstrålningar till benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det mycket sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kan komma från nästan alla delar i ryggen, t ex från muskler, lederna mellan kotorna, diskar eller ledband. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och idag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.

Vad kan man göra åt det? Naprapaten utför en säker klinisk undersökning för att utesluta sjukdomar och diskbråck i ryggen innan behandling. Akuta ryggskott kan behandlas med stor framgång och förbättring sker ofta momentant under behandlingen. Har du haft ont under längre tid kan det behövas fler behandlingar innan du blir bättre. Du får också råd om övningar och vidare åtgärder som kan hjälpa dig att undvika ryggvärk i framtiden.

Ischiasbesvär

I dagligt tal används termen ischias för ryggvärk som strålar från ryggens nedre del och ut i ena benet och ibland ända ned i foten. Det finns också falsk ischias som bl a kan bero på överbelastning av ryggen. I medicinsk bemärkelse är dock termen begränsad till att beskriva smärttillstånd som orsakas av en mekanisk och/eller kemisk irritation av ischiasnerven.

Ofta kan t ex sätesmusklerna ge upphov till en smärta som påminner om ischias. Orsakerna till muskelrelaterade besvär kan vara långvariga, ensidiga arbetsställningar eller felaktig träning.

Så blir du av med det! Vid ischiasbesvär är det viktigt att klargöra om smärtan orsakas enbart av spända muskler eller om det föreligger en mekanisk irritation av ischiasnerven. Vid misstanke om diskbråck, rotkanalsförträngning eller kotglidning hänvisar naprapaten till en ortoped för vidare utredning. Vid akuta besvär, som utebliven förmåga att kontrollera urin och avföring, ska du gå direkt till akutmottagning för utredning. Är orsaken till smärtan enbart av muskulär natur är det i regel tacksamt att behandla.

Knäbesvär

Smärta i knät kan orsakas av en överbelastning av knät och dess omgivande strukturer. En alltför snabb ökning av belastningen vid styrketräning eller felaktig träning vid nya eller gamla knäskador är ofta utlösande orsaker.

Så blir du av med det! Hos naprapaten görs en noggrann undersökning för att klargöra orsaken till besvären och ibland kan vidare utredning av ortoped krävas. Behandlingen i sig inriktas på att komma tillrätta med eventuell bristande funktion i höftled, bröst- och ländrygg för att därigenom återfå och bibehålla god muskelfunktion över knäled. För att uppnå ett gott långvarigt resultat krävs oftast att behandlingen kombineras med specifika träningsinsatser.

Hälsenebesvär

Smärta i hälsenan beror antingen på akut skada eller längre tids överbelastning. Den akuta skadan orsakas ibland av en bristning i senan med en blödning och svullnad som följd vilket också ger upphov till smärta. En stramhet i vadmusklerna kan vara en annan orsak till smärta i hälsenan.

Vanliga symtom är morgonstelhet, smärta under och efter aktivitet, tryckömhet och/eller svullnad över senan, knäppningar vid rörelse, nedsatt styrka och hälta. Hälsenebesvär drabbar ofta idrottsaktiva på både motions- och elitnivå, t ex friidrottare där löpning och hopp ingår. Ofta kan orsakerna vara ensidig belastning, ökad träningsmängd, byte av underlag, överpronation, korta vadmuskler, nedsatt ledfunktion i fotleden och dåliga skor.

Så blir du av med det! En naprapat hjälper dig att bedöma skadans art och svårighetsgrad. Om ingen misstanke om annan orsak finns, inleder naprapaten behandling, som inriktas på att återställa normal rörlighet i fotens leder samt att minska eventuella muskelspänningar. Därefter inriktas behandlingen på styrke- och rörlighetsträning med stretch. Det är viktigt med rehabprogram och ibland kan en hälkil läggas in i skon för att minska på draget i senan under gång.